Bureättens släktsaga

Tord i Byr

Tord levde under Erik Segersälls tid och blev kristen 992. Han bodde vid Skokloster i Uppland och lät av egna medel bygga en kyrka i Flastad (möjlig felskrivning av Falestad)


Vid kyrkdörren restes av sönerna till faderns minne en sten med en bild av fadern till häst.


Sonen

Herse

levde under Anund Jakobs tid vid c:a 1040


Sonen

Tord i Bure

levde på Inge den Äldres tid.

Förföljelserna av de tidigt kristna blev svåra under Blot Sven tid och burefamiljen flydde till dåtida Hälsingland


Sonen

Erik Tordsson(TordsJerker)

bodde i Selånger i Medelpad. Jerkers runsten har förkommit men fanns kvar så sent som under 1700-talet


Samtidigt bodde i Nolby också i Medelpad kanske en bror med namnet Bure. Dennes runsten finns fortfarande kvar


Sonen

Herse Eriksson

ska ha levat under i kung Ragnvald Knapphövdes och Sverker den Gamles tider c:a 1130 –1148


Sonen

Fale Hin Gamle

bodde på Byrestad (Birsta) i Sköns socken, numera Sundsvall i Medelpad och var en myndig man i dåtida Hälsingland som under Erik IX med hjälp av Hans och Guttorm Östande lades under Sveriges krona. Fale blev satt till landsdomare i Hälsingland. Han var också med samme kung (sedermera Erik den Helige) när denne intog Finland. Hälsingarna har gett namn till Helsingfors. Erik mördades 1161 vid trefaldighetskyrkan av den danske Magnus Henriksson. Fale hämnades kung Eriks död och dödades därvid själv vid Fale bro nära Uppsala.


Sonen

Herse Falesson

levde c:a 1180 och var rik och mäktig


Sonen

Fale Bure hin Unge

är ättens mest namnkunnige och ägde fädernegården Byrestad. Levde c:a 1190 i kung Knut Erikssons tid och vistades efter kungens död hos dennes omyndiga barn, såsom deras förmyndare på borgen Näs på Visingsö sydspets.


I slaget vid Älgarås 1205, när kung Sverker var ute efter att dräpa kung Knuts söner räddade Fale den äldste sonen Erik hem till sin gård i Byrestad. Fale och Erik drog, när några år gått, in i Norge för att få hjälp mot Sverker den Unge och danskarna. Jämtar, hälsingar, medelpadingar och ångermanlänningar gick söderut och stred mot kung Sverker och danskarna vid Kungslena1208 och Gestilren 1210.


De danske hjälpte kung Sverker emot herr Erik men Erik segrade vid Gefle bro och gjorde Fale till herre och förbättrade hans ärvda adelskap. Han fick en beväpnad arm till sköldemärke, därför att han hade burit honom på sin arm undan farligheter och på hjälmen norska vapenyxor därför att han med norska män börjat intaga riket åt konungen. Kung Erik gav honom hela Medelpad, Jämtland och ett stycke av Ångermanland i förläning.


Hans griftehäll med detta vapen uthugget finns bevarad i Sköns nya kyrkas vapenhus, samma vapen var målat med guld och ljusa färger och hängde på kyrkoväggen. Antingen hade han själv eller sonen Herse Bure skrivit den krönika som låg förvarad i Sköns kyrka och som innehöll det som hade hänt under Fales tid. Skölden och skriften kom på 1500-talet att hamna i Åby kyrka vid Kalmar. Fale dog 1210. Fale lät bygga Byresholms slott, vilket senare blev förvandlat till Sköns första kyrka.


Här är enligt den 2010 i Finska Riksarkivet återfunna Johan Bures

släktbok av egen hand


Söner till Fale den unge

Gudmund 

gårdsfogde över Grefshult i Småland och


Herse

troligen författare till den bok, och det målade vapnet som Johan Siggesson hämtade 1572 från Sköns gamla kyrka och presenterade för Johan III. Boken, som berättar sägnerna om Fale den unge, försvann, när danskarna brände Kalmar 1611, där Johan Siggesson var ståthållare.


Sonen till Gudmund är Harald 

riddare och fogde i Södermanland. Båda deltog i slaget vid Olustra 1229, då Knut Holmgersson, "Knut Långe" segrade och blev konung till 1234


Sonen

Fale (Fartegn) Bure d.ä.

f. 1250 ca. Död 1324. Landsdomare i Norrland.

Författarens anfader.


Sonen

Nils Fartegnsson

Nämnd 1324 - 1352

som av kung Magnus Eriksson tillsammans med ärkebiskopen och andra stormän förvärvade att förvalta landet mellan Skellefte och Lule älvar


Sonen

Fale (Fartegn Unge) Bure d.y.

Nämnd 1342 – 1363 Lagman i Medelpad.

Gift med Ingeborg


Sonen

Herse Fahlesson Bure

Född 1350 ärvde Byrestad och Buregården i Selånger med sin fars rikedomar och gick klädd i silverskenor och silverbälte. Hövitsman över Norrland. Herse började bygga klostret i Bure och gifte sig med Ingeborg, Olof Dahlkarl Jättes dotter.


Han var en mäkta lärd och vis man och kallades abboten i Bure.


Herse Bure blev mördad då han falskeligen blivit inbjuden till bröllop och begravdes I Lövångers kyrka. Mandråparna blev steglade på Kallholmen.


Sonen

Olof Hersesson Bure

Född 1380 i Bureå, Skellefteå socken i Västerbotten. Olof fortsatte och slutförde sin fars klosterbygge.


Sonen

Anders Olofsson Bure

föddes 1425 i Bureå, Skellefteå socken. Anders var underlagman i Västerbotten och bosatt på gård nr 6 i Bureå by nära havsstranden där Buregille kom att byggas.


Sonen

Jakob Andersson Bure

Född 1450 i Bureå. Jakob var underlagman i Västerbotten och bodde på Buresholmen och gift med hustru Kålug från Grubbe ön.