Ur SundsvallsNyheter Måndag 10 December 2007

 

Arn

På Juldagen är det premiär för nya storfilmen ”Arn Tempelriddaren”. Filmen lär locka 100 000-tals nya turister till inspelningsplatserna i Västergötland.


- Besökarna borde resa till Sundsvall istället. Där levde den verklige Arn, hävdar Sten Rigedahl som forskat om sin anfader riddaren.


Författaren och journalisten Jan Guillou har med sin romansvit om Arn lyft fram en både viktig och spännande tid i Sveriges historia. Ett centralt datum är den 18 juli 1210 då landets första konung Erik Knutsson kröns. Kung Erik har efter en flera generationer lång maktkamp slutligt besegrat den danskstödda Sverker-ätten. Nu inträder en stabil period då det enade Sverige växer fram.


Riddaren Arn träder in i historien fem år tidigare. I det förfärliga Slaget vid Älgarås 1205 lyckas han rädda den unge blivande kung Erik undan Sverkers segrande styrkor. Eriks tre äldre bröder dödas dock av Sverkers män. Erik flyr till Norge, samlar på sig en armé och utkräver sin blodshämnd i slagen vid Kunglena 1208 och slutligen vid Gestilren 1210 där Sverker dödas.


Maktkampen mellan familjerna Erik och Sverker är sann. Kung Eriks kröning, hans bröders grymma död och slagen vid Älgarås, Kungslena och Gestilren är också i stort sett äkta händelser, enligt våra historiker. Den ädle riddaren som räddade Erik lär också ha funnits


Men att riddaren var en man vid namn Arn Magnusson från Varnhem i Västergötland, det är något som Jan Guillou helt och hållet har hittat på. Till glädje inte minst för besöksnäringen i trakten som sett 100 000-tals turister komma för att ”vandra i Arns fotspår”.


Om Guillou hade fantiserat mindre och istället lyssnat till 1600-talsforskaren Johan Bureus, en spränglärd språkvetare och kung Gustav II Adolfs lärare, så kunde turistströmmarna ha tagit en helt annan väg. Bureus vet att berätta vem den tappre riddaren i Älgarås var. Han pekar ut honom som en man vid namn Fale Bure från Skön i Medelpad.


- Denne Fale Bure var en storman med befäst borg på den dåtida halvö, där Sköns kyrka nu ligger. Hans gravhäll finns att beskåda i Sköns kyrkas vapenhus, berättar Sten Rigedahl, som tycker att Sundsvall borde ta strid för sin gamle riddare, om inte annat så av rent kommersiella skäl.


- Med litet kommunal och företagsam djärvhet skulle Birsta kunna bli vårt Varnhem och locka en turistflod med 100 000 besökare, tror Rigedahl.


På Kungliga Biblioteket i Stockholm är Johan Bureus verk ”Sumlen” bevarat som en av husets verkliga rariteter. I Sumlen berättar Bureus historien om hur Fale den yngre räddar Erik Knutsson vid Älgarås och tar med honom upp till sitt fäste, Byrisholm, i Skön. Här fostras han som en vanlig bondson men kläs sen ”i högtideligt kläde” och ger sig av med en hop stridande män från Medelpad, Ångermanland och Jämtland. Med hjälp av sina norrländska krigare segrar Erik vid Kungslena och Gestilren. Efter kröningen belönar kung Erik Fale Bure som får Medelpad, Jämtland och en del av Ångermanland som förläning. Kungen förbättrar också Fale Bures gamla adelskap och han får det vapen som numera pryder hans gravhäll i Sköns kyrkas vapenhus.


- Fästet Byrisholm benämns även Byrestad, och det är förstås det vi idag kallar Birsta vid Sköns kyrka


Det var under en resa till Norrland 1601 som Johan Bureus nystade upp historien om Fale Bure. Det började vid runstenen i Nolby där runspecialisten Bureus gladdes åt att finna belägg för sin egen släkts framfart. På stenen står att ”Bergfast och Sigfast reste denna sten efter Bure, Fader sin och Farthägn märkte”.

Bureus fick veta mera av prästen i Sköns kyrka, fader Petrus Laurentii, som kunde förmedla den muntliga traditionen om Fale och alla andra i den stolta Bure-släkten. Eftersom Johan Bureus även var riksantikvarie, landets första, så fördes alltsammans in som en del i den tidiga svenska historien.


I över 250 år skrevs Sveriges historia på detta vis. Sedan blåste nya samhällsvindar och historiker med Leonard Bygdén i spetsen såg till att radera ut Johan Bureus teorier. Bygdén ansåg att Bureus hittat på historien om Fale Bure för att förhärliga sig själv och sina egna anor.


- Johan Bureus var en både lärd och uppburen man med hög status i samhället. Han hade inget behov av att höja sin status, och om så vore varför skulle han i så fall placera sin historia i det oglamourösa Norrland? undrar Sten Rigedahl, själv ättling till Fale Bure i tjugotredje släktledet.


- Bygdén och hans gelikar har sopat bort 500 år av vår historia i och med att de underkänner den del som blivit till ”sagor”. Det är fattigt att vara svensk på det viset, suckar Sten Rigedahl.


Dokument saknas som kan verifiera Johan Bureus historia och bekräfta att Fale Bure var verklighetens Arn. En krönikebok över Fales tid fanns en gång bevarad i Sköns kyrka men bortfördes på 1500-talet av en släkting till Åby kyrka i Kalmar. Krönikan blev lågornas rov, när den några år senare brändes ner av danskarna.


Möjligen finns en ledtråd i ett i kyrkans förråd i verkligheten ett kobås i en ladugård ute på Uppsalaslätten. Där ligger, osannolikt nog, sedan decennier tillbaka Johan Bureus ättetavla. Den fördes bort i samband med en renovering av Uppsala domkyrka på 60-talet och väntar ännu på att tas om hand. Där finns en inskription på latin som Sten Rigedahl driver på för att få uttydd.


Det stora projektet som Sten Rigedahl har för ögonen är att förverkliga ett krönikespel – Burespelet. Detta ska äga rum år 2010, det vill säga precis 800 år efter kung Eriks kröning. Spelet ska ordnas vid Bureplatsen (var annars?) på Norra Berget och blir ett samarbete bl.a. med Studieförbund som NBV och Bilda.


- Det skulle båda öka kunskapen om Fale Bure och locka fler besökare till Sundsvall. Och det vore för egen del ett fint sätt att få avsluta karriären, säger snart 80-årige Sten Rigedahl.


Jerker Sjödin


Fale Bure

…är den mest namnkunnige i hela Bureätten. Han ägde fädernegården Byrestad (Birsta) i Skön. Hans imponerande gravhäll, som tidigare funnits nedlagd i golvet framför altaret, finns bevarad i Sköns nya kyrkas vapenhus. Den grå stenhällen mäter drygt 1 x 2 meter och är omgiven av en fris med malteserkors i de fyra hörnen. Vapnet består av en pansrad arm med stålhandske, därovanför en hjälm och två vapenyxor i kors.

De två korslagda slagyxorna av norsk modell skulle kunna vara ett tecken på att Fale och kungasonen haft kontakt med norrmännen för att få deras stöd. I det gamla bygdespelet Fale Bures Ring, skrivet av Adolf Råde och under många år uppfört i Ramsele sägs också att Fale Bure den unge och prins Erik skulle ha tagit vägen över Ångermanland till Norge


Birsta

…Bures stad, tillhör de orter vid Indalsälvens nedre flodområde, som har mycket gammal kultur. Birsta med Sköns hamn var centrum. Namnet Skön, enligt vissa uttolkare, syftar på den glänsande vattenspegeln som mötte de första inbyggarna, som mycket väl kan ha kommit västerifrån.


Fale Bures slott

…det vill säga Sköns äldsta kyrka, ursprungligen i nord-sydorientering. Johan Bureus skriver 1601 att kyrkan tidigare varit slott och haft två torn varav det ena använts till bolgård.

177I sägs om kyrkan att ”dess murar utvisa ännu, att hon fordom tjänat till försvarsverk, liksom de små fönstergluggar, vilka dock till en del blivit upphuggna”. Det sägs också att portarna var desamma som det forna slottets, gjorda av koppar och med märken efter pilskott.

Fale Bures slott kunde ha varit Norrlands förnämsta fornminne och en enastående turistattraktion. Men prosten Joseph Backlund lät riva byggnaden med föga vördnad. Den gamla katolska Jesusbilden användes till exempel som huggkubbe av kyrkväktaren.


Johan Bureus

… föddes i mars 1568 i Åkerby socken utanför Uppsala. Han arbetade för kungahuset, både som kanslist för Johan III och lärare åt Gustav II Adolf. Utsågs sedan till riksantikvarie, Sveriges första, med ansvar för Riksantikvariatet och Kungliga biblioteket.

Johan Bureus var extremt språkkunnig, talade ett 10-tal språk (bland annat latin, grekiska och hebreiska), forskade också i forngermanska språk och har kallats ”den svenska grammatikens fader”.

Ett specialintresse var runor och gamla handskrifter. Han reste landet runt och dokumenterade över 200 runstenar och nedtecknade även historier. En del av detta går att läsa än idag i ”Sumlen”, en bok som finns bevarad på Kungliga Biblioteket.


Arn tempelriddaren

…storfilmen som kostat drygt 200 miljoner kronor har biopremiär över hela landet den 25 december. En exklusiv förhandsvisning sker i Skövde den 18 december. Galapremiär blir det dagen efter i Stockholm.

Filmen har spelats in under 2007 i Västergötland, Skottland och Marocko. Det är en episk hjältesaga om krig och intriger, vänskap och förräderi och det som är störst av allt: kärleken.

Det planeras även för en andra film som baseras på Jan Guillous romansvit

 

 

<< Tillbaka till Press

 

<< Tillbaka till startsidan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright © 2009 FaleBure.se

 

Mail:   webbansvarig(at)falebure.se

 

 

 

Medelpadska festspel

av Sten Rigedahl

 

Stenarna talar

 

Biografier 

 

Lättläst

 

Gruvan

 

Press

 

 

            Länkar            

 

► Norra Berget i

    Sundsvall

                                 Sundsvalls kommun

 

Medelpadsakademin

 

Svensk historia

 

Bureå hembygdsför-

    ening

 

Medelpads   

   forminnesförening

 

Free counter and web stats