Resan in i sägnernas land 7-8 juni 2012

 

Fale Bure Akademins studiegrupp färdades in i sägnernas land genom ett Sverige där sommarljuset flödade över grönskande dalar och höjder. Naturupplevelsen i en försommartid var överväldigande. Solen strålade, svalorna svingade jublande glada i skyn och marken överflödade av syren-, körsbärs- och äppelblom. Längst ned en matta av liljekonvalj och förgätmigej.

 

Samma sommarvärme mötte oss från de människor vi träffade och som märkte vårt brinnande historiska intresse, från professionella guiden i Skoklosters kyrka till improvisatörerna vid Vårdsätra, en av Johannes Bureus säterier eller vid Falebro, platsen där Fale d.ä. Stupade, när han hämnades Erik den Heliges död.

 

Färden gick från vårt njurundska Burerike genom hälsingebygdens kungsgårdar i Norrala, Hög och Jättendal till minnesmärket över prästen, läkaren och läraren Olof Broman. Mannen som skildrade Hälsinglands historia i det 3000-sidiga verket Glysisvallur. Därifrån till Faxeholm med kanonerna som tystnat. Fästningen byggd av Bo Jonsson Grip och som tillsammans med Korsholm på andra sidan Bottenviken och Styresholm vid Ångermanälven förvaltades av Vitaliebröderna under Albrecht av Mecklenburgs tid och överlämnades senare till drottning Margareta och Erik av Pommern bara för att befolkas av andra förtryckare nu från Danmark. Puke kom med sin flotta från Korsholm på andra sidan Bottenhavet och Djäkn samlade hälsingarna. Tillsammans stormade de och brände Faxeholm under Engelbrekts tid.

 

Kafferasten i Hudiksvall, lunchen i Tönnebro och rasten på Älvkarleö styrkte oss för att dra vidare till Gamla Uppsala, dit den nyorienterade E4.an drog oss i Maja Hagermans arkeologspår. Där ligger de gamla kungshögarna med Aun, Adils och Egil och där låg som Adam av Bremen berättade det hedniska Uppsalatemplet, där offrade människor och djur hängde om varandra i offerlunden. Den kristna kyrkan ska var byggd på platsen för hednatemplet, som troligen brändes av kung Inge d.ä. Dags för inkvartering Uppsala Vandrarhem på Kvarntorget. Enkelt men propert.

 

Söket efter Uppsala äldsta hus, Johannes Bureus ämbetsmannagård med gaveln mot Rundelsgränd tog en stund. Huset används nu av Södemanlanda Närkes nation. Landsarkivarien själv, förresten gammal Storhullsjöbo, kom själv ut till oss med nycklarna till den andra dagens hemliga rum, huset som inrymde Mora stenar.

 

Dagen därpå började, som sig bör, med en närande frukost och sedan en stunds väntan i solen på vår ende och käre hedersmedlem, undantagandes mig, genprofessorn Karl-Henrik Gustavson, som kom spänstigt cyklande.

Kvar att besöka var Vårdsätra, som tillsammans med säteriet i Gottsunda ingick i Johannes Bureus ämbetsmanna förmåner. Vårdsätra är nu i privat ägo och vi blir guidade av en sprudlande glad ägarinna, som vet allt om Johannes Bureus men ändå vill veta mer, så vi blir varmt välkomnade och får en fantastisk start på vår andra resedag.

 

Mora stenar väntade. Historien stod stilla ett ögonblick, när vi låste upp gallerdörren. Därinne låg Mora stenar! Ingen av dessa stenar är den som mannen som valdes stod på utan de är minnesstenar över de som valdes. En av dem har trekungaemblemet. Sedan kungen valts skulle han bege sig till gamla Uppsala för att dömas (godkännas) av lagmännen och sedan på Eriksgata för att dömas av lagmännen i de andra centrala landskapen. Viktigt var också att kungen tog gisslan vid landskapsgränsen för att kunna färdas fritt inom landskapet. Valda här är bl.a. Magnus Ladulås, Birger Magnusson, Magnus Eriksson, Albreckt av Mecklenburg, Olof Håkansson, Erik av Pommern, Kristoffer av Bayern, Karl Knutsson Bonde och Kristian I.Gustav Vasa hade gärna velat följa traditionen men då hade redan ”kunga”stenen försvunnit.

 

Flastad, sedan, som före Sko(kloster) var centrum för makten och som intresserar oss särskilt med Johannes Bureus antagande om Tord i Byr som vår anfader i Bureätten. Skoklosters kyrka antogs av Johannes vara Tords verk. Runstenen rest över Tord av hans söner har numera flyttats till kyrkan vid Skokloster. Fältherren från 30-åriga kriget, Karl Johan Wrangels magnifika slott, som Flastads kyrka fick lämna material till. Slottskyrkan stod öppen och en guide gav oss berättelsen om cisterciensernunnorna som gett klostret dess namn och om ätten Wrangels alla 20 medlemmar som vilar här.

Holmger, upprorsmannen mot kungamakten, som var en av de folkungar, som avrättades av Birger Jarl, var klostrets helgon och ligger begravd vid högaltaret. Tidigare var han begravd vid Flastad.

Efter lunch var det så dags för resans egentliga mål, Fale bro, platsen där Fale d.ä. stred och stupade 1161 för att hämnas mordet på sin kung. Mannen som följt Erik den Helige och biskop Henrik till Finland och grundlagt det svenska väldet där, som varade i 700 år. Mannen, som tillsammans med Guttorm Jarl fört Jämtland till Sverige. Hälsingarnas lagman. Vår Fale den unges farfar och kanske den som byggde försvarsborgen, som senare blev Sköns första kyrka.

Sävsta ån påminner en smula i vattenflödet om den kanske mer omtalade Jordan floden i Israel men har för oss bureättlingar en kanske större relevans. En berättarglad ägare av det hus, som stod närmast det forna landfästet för bron blev en varm vinjett för en lyckad resa in i sägnernas land.

Sten Rigedahl

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright © 2009 FaleBure.se

 

Mail:   webbansvarig(at)falebure.se

 

 

 

Medelpadska festspel

av Sten Rigedahl

 

Stenarna talar

 

Biografier 

 

Lättläst

 

Gruvan

 

Press

 

 

            Länkar            

 

► Norra Berget i

    Sundsvall

                                 Sundsvalls kommun

 

Medelpadsakademin

 

Svensk historia

 

Bureå hembygdsför-

    ening

 

Medelpads   

   forminnesförening

 

Free counter and web stats