Vita Palmskiöldii av Josepho Thun



Excerpt med kommentar av Sten Rigedahl


Eric Palmskiöld levde mellan åren 1608 och 1686. Levnadsbeskrivningen gjord av Josef Thun är av år 1708. Erik Larsson Runell föddes på Runö i Södermanland och adlades sent, 1681, Palmskiöld. Han var arkivsekreterare för Riksarkivet, en typ av tjänst som föregick ämbetet som riksarkivarie. Under hans tid organiserades Riksarkivet upp på ett förtjänstfullt sätt.


Det var under 1600- och 1700 talet mycket väsentligt att vara av rätt familj eller ätt. Adelskap tilldelades efter förtjänst och ärvdes av kommande led och var en utomordentlig merit. Namnet Bure hade en enastående klang, vilket märks av att män som gifte sig med en kvinnlig medlem av Buresläkten eller kunde visa på annan anknytning gärna tog namnet Bure.


Johannes Bureus med sin ättetavla, som t.o.m. talade om sagokungen Visbur som ursprung liksom den hemlighetsfulle Herse, som givit upphov till senare släktled med Skoklosters Tord i Byr och dennes söner Andvätt, Gullev, Gunnar, Horse och Rolev. Runstenen ristad av Fot. Selångers Tords Erik med sönerna Sigurd, Tore, Heden och Härser. Njurundas Bure med sönerna Bergsven, Sigfast och Fride. Stenen ristad av Fardegn. De runstenarna bildar stommen i Burei stamtavla. Parentetiskt kan nämnas, att den bekante hårdföre islänningen Egil Skallagrimson på 900-talet hade en god vän, som hette Tore Herse och att en Herse var med när Harald Hårdråde intog Aten 1040. Hade Johannes Bureus velat hade han kunnat gå ännu längre bakåt till den folkstam som Cornelius Tacitus nämner i sin ”Germania” nämligen Buri, som bodde vid Oder - Weichsels källor ca 100 e. Kr., ff.anm.


Thun återberättar här hjältedaterna om Fale d.ä. och Fale d.y. Den äldre Fale med sina Hälsingar är Erik Jedvarssons, sedermera Erik den Heliges man i Finland under det första s.k. korståget till Finland och dennes hämnare efter att kungen, i nummerordning Erik IX, mördats vid trefaldighetskyrkan i Uppsala, av den danske prinsen Henrik. Källan som sprang upp på platsen finns ståtligt utmärkt än idag. Fale stupar vid Fale bro, ff.anm.


Fale den yngre är väpnare hos sonen till Erik, Knut, och kungasläktens räddare, när tre av sönerna till Knut dödas vid slaget i Älgarås 1205 och den överlevande räddas till Fales fäste i Byrestad. Han spelar (liksom den fiktive Arn Magnusson) en avgörande roll i slagen vid Kungslena 1208 och Gestilren 1210. Klosterdrömmaren Herses verifierade saga om klostret i Bureå återberättas också.


Nåväl i Josef Thuns återgivna Palmsköldii stamtavla finns plats för mången berömd Bureättling. Vad sägs om ärkebiskopen Jacobus Bureus Zebrozynthius eller uppsalaprofessorn Niklas Burenskiöld, baron Jacob Burenskiöld, ärkebiskop Laurents Stigzeli och dennes barn adlade Lillienmark, statssekreterare Andre Gyldenklou, släkternaTörne och Törneflycht, Hans Larsson Björnram, ståthållare över Finland, Andreas Laurenti Björnram, ärkebiskop, Olov Clemens, mannen från Baggböle i norr med den pansrade armen i sigillet, Brenner, Blixencron, Rehnstierna (Momma), Cederskiöld, namn som alla efterlämnat sina avtryck i svensk kulturhistoria genom framstående befattningar och gott utförda värv.


Anor var som sagt mycket viktiga under låt oss kalla det denna fördemokratiska tid och ett citat av Johan Bureus är intressant. Bureus pekar på en rad omständigheter som gjort källmaterialet torftigare än det borde varit och efterlyser vad som stått i Bures Bok, som försvunnit med Johan Siggesson till Åby.

Skrifter är förkomna, uppbrända, sönderrivna eller utförda till främmande land säger Bureus. Johannes och Olaus Magni är till en del skyldiga, påvens legat Marino likaså. De danske tog en del med sig under de många krigen, böcker var värdefullt krigsbyte på den tiden. Skrifter kunde funnits i Olive-klostret vid Danzig. Till forna Pommerns hertig Philippo sändes en bok med Nils Boje 1545. I den boken fanns rikets räkenskaper för hela år 1413. Till Mecklenburg gick mången bok måhända i Albrechts dagar.

Bureus påpekar också att i och med sveamaktens övertagande av det vida hälsingeområdet har den maktstruktur med Hälsingekungar (se Bromans ”Glysisvallur”) som funnits historiskt effektivt utplånats.

Den katolska kyrkan liksom senare den protestantiska utplånade eller övertog tidigare heliga platser och sedvänjor. Gustav Vasas regering förödde ofta klostrens skatter, Gustav I:s bedrifter påminner i mindre skala om kejsaren Chins, som gav namn åt Kina, bedrifter. Han ville som bekant, att historien skulle börja med honom, varför allt tidigare skrivet brändes, ff anm.

Näst Johannes Bureus egen anteckningsbok ”Sumlen” är kanske ”Vita Palmskiöldii” den innehållsrikaste skildringen av Bure släkten. Se s 114-115 Bure släkttavla! Läs den!

 

 

<< Tillbaka till Gruvan

 

<< Tillbaka till startsidan

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright © 2009 FaleBure.se

 

Mail:   webbansvarig(at)falebure.se

 

 

 

Medelpadska festspel

av Sten Rigedahl

 

Stenarna talar

 

Biografier 

 

Lättläst

 

Gruvan

 

Press

 

 

            Länkar            

 

► Norra Berget i

    Sundsvall

                                 Sundsvalls kommun

 

Medelpadsakademin

 

Svensk historia

 

Bureå hembygdsför-

    ening

 

Medelpads   

   forminnesförening

 

Free counter and web stats