Grafström–Bure släkten


Excerpt med kommentarer av Sten Rigedahl till Margareta Grafströms tre-betygs uppsats om Christoffer Hansson Bure, en norrländsk storbonde under 1600-talet.


En bondpojke från Gräfte by i Stöde kom till Härnösand i början av 1700-talet. Han tog sig namnet Grafström efter sin hemby och gifte sig med skepparen Bures dotter. Skepparens farfar var bonden, riksdagsmannen, länsmannen och gästgivaren Christoffer Hansson Bure. På detta sätt kom alltså stödepojkens efterkommande, att bli befryndade med Burarna.


Buresläktens efterkommande i Helgum, Säbrå kunde ta sig andra namn som t.ex. Hellström och Stenklyft. Vissa utgreningar blev adlade Bure och Burensköld eller kallade sig Burman.


Christoffer Hanssons farfar var säbråprästen Laurentius Svenonius (Lars Svensson) född 1507, tredje son till höfvitsmannen i Medelpad Sven Pedersson och Margareta Boosdotter från Hälsingland. I sin ungdom sänd till ”Bura kloster”, där han av sin släkting abboten Jonas Olsson Bure lärde sig läsa och tillvandes klosterlivet. Han kom sedan till Fransiskanerna I Uppsala och blev altarist i domkyrkan och övertog sedan skötseln av alla själars prebenda vid domkyrkan. Detta verifieras också märkligt nog av den annars så kritiske biskopen, riksdagsmannen och medlemmen av Svenska Akademin C G Nordin. Efter reformationen blev Lars Olai Petri lärjunge och sändes senare till Norrland och blev kyrkoherde i Säbrå. Herr Lars gifte sig med Margareta Engelbertsdotter. Sönerna Engelbert och Johannes blev båda präster och kallade sig Bure. Hans (Johannes) Larsson, Själevad, var med på Uppsala möte 1593, där Johannes Bureus var skrivare. Noteras bör att där deltog också Laurentius Jacobi, Skön, Petrus Laurentii far, Johannes Bureus sagesman, 1601. Christoffers farbror Engelbert flyttade 1589 till Själevad och gifte sig första gången med Elisabeth Andersdotter från bureätten i Skellefteå. Elisabeth blev mor till Anders, som grundade det Svenska kartverket, Jonas, utgivare av Stads- och Landslagen och Olof, Gustaf Adolfs livmedikus, som alla tre tillsammans med kusinen Johannes, kallad den svenska grammatikens fader, sedermera Sveriges förste riksantikvarie, systern Magdalenas (Malins) son, adlades Bure.


Den mångbegåvade Johannes Bureus blev tillsammans med Johan Skytte Gustav Adolfs lärare. Bureus ansåg släkten stamma från Byrestad i Skön och att ättlingarna skulle ha varit birkarlar, dvs landsköpmän, som gjort långa resor uppåt Norrbotten. Detta har på senaste tid på sätt och vis bekräftats av genpatologerna professor Karl-Henrik Gustavson och docent Sten Jagell i deras forskningar om Västerbottenssyndromet. Se även Johannes Bureus ättetavla. Bureus ansåg också att släkterna Fardiegn och Bure hörde samman på något inte fullt klarlagt sätt. Runstenen över Bure i Nolby är ristad av en Fardiegn (Fale). Olof Johannes Broman talar i sin ”Glysisvallur” om hövdinga/ kunga-släkten Bure i Hälsingland.


Inte bara Nils Ahnlund utan också senare Leif Grundberg i ” Medeltid i centrum”har sammanställt fakta om den framstående och betydelsefulla lagmannasläkten Fardeign, vars öde tycks ha beseglats i någon mån under orostiderna i slutet av 1300-talet då Bo Jonsson Grip inkallade Albrecht av Mecklenburg, som kom att ta över Magnus Erikssons kvarvarande del av riket, nämligen Norrland, och styra det från Enköping med hjälp av en holländare och fogdar med mellaneuropeisk järnhand. Sven Nilsson Sture och vitaliebröderna gör också sitt för att kuva norrlänningarna, som förgäves vädjar om att gammal hälsingsk lag ska gälla, ff.amn.


Erik Dahlberg, född ofrälse och av egen duglighet utnämnd till greve, fältmarskalk och generalguvernör av Livland bekant från Suecia antiqua et Hodierna och Karl X:s tåg över Lilla och Stora Bält med följande för Sverige mycket fördelaktiga fred i Brömsebro 1658, hörde också till släkten. Christoffers kusin Sara Evertsdotter var mormor till Erik Dahlberg. Hennes far var underlagmannen Evert Hindersson på Holm. Christoffers mor var syster till Evert och hette Kerstin Zynthia, fadern var Johannes Laurentius Bure.


Bland Christoffers syskon märks Jakob Zebrozynthius, professor i Uppsala och biskop i Strängnäs och Margareta Hansdotter Saebroensis Burea Zebrozynthia ”Stormor i Dalom” f. 1594 död 1657, gift först med gamle prosten i Leksand Elaus Terserus och senare med Uno Troilus, stamfader för en adlig släkt von Troil, som fortlever i Finland i friherreligt stånd, åtminstone två ärkebiskopar tillhör ättlingarna. I våra dagar är en ättling mindre positivt omtalad. Stormor i Dalom fick sitt hedrande epitet genom att vara mycket godhjärtad och givmild.


Släkterna Christoffersson och Bure gör bra ifrån sig i det medeltida Sverige/ Finland.

 

 

 

<< Tillbaka till Gruvan

 

<< Tillbaka till startsidan

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright © 2009 FaleBure.se

 

Mail:   webbansvarig(at)falebure.se

 

 

Medelpadska festspel

av Sten Rigedahl

 

Stenarna talar

 

Biografier 

 

Lättläst

 

Gruvan

 

Press

 

            Länkar            

 

► Norra Berget i

    Sundsvall

                                 Sundsvalls kommun

 

Medelpadsakademin

 

Svensk historia

 

Bureå hembygdsför-

    ening

 

Medelpads   

   forminnesförening

Free counter and web stats