Handbok för forskare. Litteraturanvisningar med kommentarer.

 

Böcker som nämner Fale Bure är till antalet 420, omnämnandena 2350. Se Google Mitt bibliotek.

Dubletter och böcker med irrelevant betydelse av orden Fale och Bure har inte tagits med.

 

En spännande och krävande uppgift vore att försöka tillrättalägga de grundade eller ogrundade tvivlen om Fale den äldres och Fale den unges existens och roll i Sveriges historia. Klart är att stora kritiska överdrifter skett för att förminska vår förmedeltida historia i sökandet efter skriftliga bevis i en skriftlös tid.

Avgörande bevismaterial vore en återfunnen ”Erik den Heliges historia” av Johannes Magni liksom boken från Sköns gamla kyrka, släktens GRAAL, förmodligen författad av Fale den unge själv.

 

Naturligtvis finns förmodligen i Vatikanens arkiv också anteckningar från Fale den unges omvandling av sitt Byrestads slott till kyrka och klosterverksamheten i Bureå liksom biskop Henriks kyrkobygge i Finland. Något att bita i för den latinfrälste.

 

Arkeologiska undersökningar borde kunna göras vid Fale Bures gravplats, vid den gamla kyrkans (slottets) grund sydväst om och intill den nya kyrkan liksom vid ”sommarslottet” längre norr ut i Burestad .

 

Programmet ”Heritage” kan ge intessanta genealogiska uppslag.

Se även Johannes Bureus ättetavla på Uppsala domens södra vägg.

 

God tur som norrmännen, som spelar en stor roll i sammanhanget som föredöme, brukar säga!

 

Drama i fyra akter 1796 Skrivet av Thure Wennberg.

 

Svenskt konversationslexikon. Volym 2, s 421, 1847.

 

Den namnkunnige Fale Bure försvarar Jämtland. (Jämtland blev slutligt svenskt först i freden i Brömsebro 1658)

 

I Slaget vid Lena leddes de svenske av Fale den unge...”Contigut i Lenum duo Danske lupo for enom”.

 

En svensk ädlings sista farväl av *Fale Bure (mer modern variant) 1811.

 

*Fale Bure är också pseodonymen för en teater kritiker i GHT

 

Svenska folket historia från äldsta till närvarande tider

av Anders Magnus Strinnholm, s 119, 1834

 

Fale Bure ”Inkommen i Sveriges historia genom Riksantikvarien Johan Bureus genealogiska sagor”. Ingenstans finns bekräftelse på dessa sägner. (Jo, men den bok som fanns i Sköns gamla kyrka som revs vid byggandet av den nya, togs av krigsöversten Johan Siggesson med till Johan III för att Siggesson skulle kunna bevisa sin ”ädla” härkomst. Boken är sedan dess försvunnen troligtvis under danskarnas härjningar i Åbytrakten, Kalmar, i början av 1600-talet).

 

 

Fale den Götiske.

 

En kämpe i Sigurd Rings här.

 

Teaterstycken av Gustaf F. Gyllenborg, s 111, år 1797.

 

Skaldestycken av Franz Michael Franzén, s 192

 

Fale Bures roll i striden mellan Sverker och Eriks ätterna, 1836.

Fardabro, Färbro, Fale bro i Danmarks socken.

 

I Bygd och Obygd

 

Ett inlägg om inlandsbanan genom Härjedalen av Fale Bure (se ovan) 8 sidor, 1916.

 

Svenska Parnassen s 57 om Fale Bures roll (se ovan) av Gustaf Regnér, 1784.

 

Biografiskt lexikon över namnkunniga svenska män.

Volym 23, s 50, 1856

 

Omnämner Jacob Bureus Sebrocynthius Angermannus. Namnet beror på härstamningen från Byrestad i Medelpad, Säbrå och Själevad i Ångermanland och Bureå i Västerbotten.

Jacob född 1582 blev professor i Uppsala, hovpredikant för GIIA och sedermera biskop i Strängnäs.

Av sönerna märks Johannes Bureus assessor i Svea Hovrätt, Lars Bureus riksantikvarie, Nils Burenskjöld professor i Uppsala, justitiepresident i Trondheim, borggreve.

Dennes son Jacob Burenskjöld generallöjtnant, guvernör och baroniserad av Carl XII.

Jacob Bureus syster var Margareta ”Stormor i Dalom”.

Farbrodern Engelbrecht blev far till Anders Bureus geograf, Olof vicepresident Svea Hovrätt, Jonas Kungl. Sekr. och Christian landsfiskal (Modern var Elisabeth Bure från Bureå).

 

Svenskt biografiskt lexikon. Andra bandet, Bergenstråle till Böttiger, volym 2, s 328, 1859

 

Återger hela berättelserna om Fale den unge och den äldre med reservation för deras historicitet. Här återges också Jacob Bureus biskopen av Strängnäs och dennes söners historia liksom Jacob Burenskjölds otroliga karriär två generationer senare. (Norrlänningarna skulle ha förlagt berättelsen om kung Birgers son som av Arvid Smålänning fördes till Danmark till sina egna landamären. Är detta verkligen troligt? Norr och söder är ju ändå av alla kända begrepp.) En intressant detalj är att man tror sig veta att ”bauta”stenar från Medelpad om Fales hedniska bakgrund  förts till gamla Akademihuset och inmurats där. Hedniska? Var finns de nu i så fall?

 

Svenska Akademins handlingar av 1859, s 360

 

Där finns J.G. Bures ”Upphovet till människosläktets upplysning” och Fale Burmans, en jämtländsk lektor, levnadsbeskrivning över Axel Oxenstjerna och Richelieu.

 

Svea rikes historia 1060 - 1300 av Sven Lagerbring, 1789,  s 293 (fraktur).Här återges

 

Fale den unges roll som räddare av Knuts son Erik i slaget vid Elgarås med den reservationen att Erik var för tung att bära på en arm genom skogen till Medelpad. (Ursäkta men kan det inte vara så att berättaren där hoppar över ett berättarled. Erik hade i barndomen burits av Fale den unge).

 

I svenska adelns ättartavlor av Gabriel Anrep. Volym 4, s 689

 

Här omtalas en Anders Fale Bure ägare av Lundby.

 

 

Historiskt-geografiskt och statistiskt lexikon över Sverige, s 228, 1862.

Återger slaget vid Kungslena utan gängse tvekan på Fale den unges existens men likväl stora tapperhet, där han ledde de svenske och förgjorde de danske och de inhyrda böhmske, se ovan. En av de första ägarna till Lena var Birger Jarl Brosa, sedermera också Karl Knutsson.

 

Sveriges historia i sammandrag av A.M. Strinnholm, 1857, volymer 1-2 , s 435,

Beskyller Riksantikvarien för falsarier.

 

Fale Bures ring Ångermanländskt festspel av Adolf Råde.

Uppfört i Ramsele på kyrkplatsen under 1940-talet.

 

Biografiskt lexikon över namnkunniga svenska män. s 54

Namn och Bygd av Jöran Sahlgren, Anders Grape och Anders Lundberg. Volym 41, s 5,1954.

 

Återger Johannes Bureus tolkning av Fardebro som Falebro där Fale den äldre dödades 18 maj 1161. (Namnet Fale skulle således ha med färd och fara/färdas att göra).

 

Samlade skrifter.

Volym 17, utgåva 2 ,s 314

 

Johan Ludvig Runeberg av Pia Forsell, 2005.

 

Referenser till sägnen om Fale den äldre.

 

Svenska Litterarursällskapets skrifter. Tidskriften Samlaren 11 årgången,

 

Om ursprunget till den historiska myten om Fale Bure, 1891 av Leonard Bygdén.

Tillbakavisar Johannes Bureus historiskt genealogiska teorier om Buresläkten. Påstår att Johannes Bureus återgett de sägner som berättades för honom i Skön rätt som de berättades men själv konstruerat och antagit deras historiska sammanhang med slagen vid Älgarås Kungslena och Gestilren. Bygdéns tolkning har tyvärr bildat skola och undanträngt alla andra tolkningar.

 

Johan Ludvig Runebergs samlade skrifter. Volym 2, s 419.

 

Svenska kyrkans historia. Volym 1, s 37 av Henrik Reuterdahl,

 

Denna tolkning av sägnerna är ändå tristare liksom A. M. Strinnholms, som båda utan andra referenser än att skriftliga bevis saknas talar om sagoberättande. Tyvärr nu en inrotad på okunnighet och fördomsfulldhet byggd föreställning.

 

Utkast till Svenska folkets historia, 1757. Volym 1, s 427 av Anders Botin

 

Här berättas om Guttorm från Hälsingland, sedermera Jarl, en hälsing som förde Jämtland under Sverige och befolkade Nyland i Finland. Fale den äldre kämpade ner danskarna i slaget vid den bro över Sävstaån som kom att kallas Falebro efter honom och där byggdes Danmarks kyrka till åminnelse av segern. Botin vet också att berätta att Fale var son till Herse Eriksson och härstammade från en mycket gammal släkt i Medelpad och att denna var spridd också i Västerbotten, vilket nutida genforskning bekräftar. Han vet också att berätta  att det finns många minnesmärken efter Buresläkten i Skellefteå.

 

 

I Runa

 

Här talar häradshövding Eric Teet, 1673-1733, släkten är från Pernå i Finland, om att Johannes Magni (1488 – 1544) i ”Konung Erich den Heliges historia” berättar om Fale den unge i slottet i Burestad och vapnet på griften. Eftersom den boken skulle vara skriven i början av 1500-talet om den återfinns skulle den avliva alla illasinnade rykten och tillmälen som vedersakare från 1800-talet och till nu begåvat vår förste riksantikvarie med. Vid besök i Skoklosters bibliotek konstaterade jag att det inte rör sig om ”Göta och Svea rikes konungar” av samme författare. Där finns intet om Fale den unge. ”Erik den Heliges historia” är den andra boken som fösvunnit och som skriftligen skulle kunna bevisa Fale den unges roll i vår historia. Den första var den bok som förvarades i gamla Sköns kyrka och som togs däifrån 1572 av Johan Siggesson och troligen försvann vid danskarnas erövring av Kalmar 1611.

 

Svenska Folkets historia, s 53 av A.M. Strinnholm se ovan

 

I Bibliotheca Historica Sueo – Gothica. Volym 12 , s 124 av Carl Gustav Warmholz

 

Här talas om Jacob Burenskioeld och en av Olai Rhyzelio gjord genealogisk redogörelse för Buresläkten,

som inte tycks ha blivit tryckt.

 

Namn och Bygd

Tidskrift för nordisk ortnamnsforskning. Volym 41 – 43, s 5. Oskar Lundberg 1963.

 

Där redogörs för Johannes Bureus tolkning av namnen Byrestad och Falebro.

 

I Bibliotheca Sueo – Gothica och förteckning,1788, s 170

 

Omnämner Nicolaus Casströms doktorsavhandlings 1746 redogörelse för Fale den unge som utan bevis och grundad på hopdiktat material av Johannes Bureus. Man bortser således ifrån att det bevisligen funnits en skriven bok i Sköns gamla kyrka som innehållit just de bevisen. Svårt att inte förmoda okunnighet från vedersakarna eller ett slags mode som uppstått och som gick ut på att ”yla med vargarna” mot den då sedan hundra år avlidne riksantikvarien.

 

Svenska Vetenskapsakademiens handlingar. Volym 11, s 477

 

Handlar om Nils von Rosenstein landshövding och Svenska Akademiens sekreterare. Landshövdingen härstammade på mödernet från Bure den unge. På den tiden ansågs det som en merit att vara av Buresläkt. Så bör fortfarande vara fallet.

 

Berättelser ur Svenska historien, 1866, av Anders Fryxell, s 25

 

Återger berättelserna om Erik den Heliges ”korståg” mot Finland tillsammans med biskop Henrik. Fale Bure den äldre ledde en stor hop hälsingar, som kom att kolonisera södra Finland och som lämnat efter sig namn som Helsingfors, Helsinge socken och Helsingby.

Biskop Henrik slog sig ned i Ranämäki vid Åbo och lät där bygga S:t Marie kyrka. Han våldgästade en rik bonde Lalli i Virmo som därför dödade biskopen på Kjuloträsk. Biskopens kropp återfanns utom en tumme som först senare hittades. Biskop Henrik blev Finlands skyddspatron och tummen finns fortfarande i Abo kosistoriums sigill. Man kan undra vilken bortförklaring Leonard Bygdén och hans gelikar skulle tagit till här.

Jodå, en finsk lektor vid Uppsala universitet, Thuomas Heikkilä, påstår frejdigt att detta med Finlands skyddshelgon, biskop Henrik, bara är sägner. Vad annars för en lektor som hittat en väg att förstöra ett lands historia bara för att bli litet omtalad.

 

Handlingar.

Volym 5 av Kungl. Vitterhets Historie och Antikvitets Akademin, s181.

 

Här raljerar författaren över Fale den unge som en gestalt som borde lämnas till dramatiker och romanförfattare. Okunnigheten firar således triumfer. Författaren har samma inställning till tidig norrländsk historia som de flesta sk. lärde fortfarande har. Han nämner också att påven Pius VI öppnat arkiv, som skänker ljus över svenska historien. Kanske en fingervisning om en möjlig forskningsväg, biskop Henrik bör ha skrivit till Vatikanen om ”korståget” till Finland och bygget av S:a Maria kyrka.

 

Kungliga vetenskapsakademiens handlingar, volym 19, s 41

 

Däri berättas om hur Fale den äldre kommer tågande med hälsingarna och ställer upp sig inte långt ifrån Danmarks kyrka och där vinner över prins Henrik som drivs på flykten. Mot detta kan man invända att Danmarks kyrka inte ännu hade rests som minne över slaget men det är ju en petitess. Huvudsaken att Fale den äldre och danskarna fick vara med.

 

Samlingar för Nordens fornälskare, s 181

 

Där berättas att Sköns gamla kyrka varit ett slott som av Fale den unge omvandlats till kyrka. Själv byggde han sig ett residens i söderläge ovanför nuvarande Birsta verkstäder, gamla ålderdomshemmets tomt, Sjölénska hemmanet som t.o.m. Leonard Bygdén verifierar finns kvar i bygdens traditionsmedvetande vid  dennes besök i Skön 1890.

 

Dramastycken uppförda på Stockholms theater, s 200, 1737.

Fale Bure av Jacob de la Gardie.

 

Om ursprunget till den historiska mythen om Fale Bure, 33 sidor, 1891.

 

Full av egna övermaga antaganden utan täckning såsom t.ex att det går att urskilja årtalet 1402 på gravhällen. Något som ingen före honom kunnat. Liksom antagandet om att det skulle vara en omskrivning av händelsen, när kung Birgers barn Valdemar räddas av Arvid Löpare söderut till morbrodern kung Medved i Danmark.

Märkligt nog medger Bygdén att traditionen om Bures nya slott på Sjölénska tomten, där det ”slotts”liknande ålderdomshemmet låg vid Bygdéns besök, fortfarande lever i bygden. Det nya bureslottet ersatte det gamla slottet, som gjordes om till kyrka. Detta stod på samma tomt som nuvarande kyrka men revs av prosten Joseph Backlund 1846. Den skada som denne kulturhistoriemarodör gjorde norrländsk historia torde vara oreparerbar.

Den första kyrkan i Skön ”det gamla slottet” finns med all säkerhet dokumenterad i Vatikanens arkiv. Något för en i det gamla latinet kunnig forskare att bita i.

 

Lärobok i Fäderneslandets historia av Gustaf Henrik Melin, s 133.

 

Här säges att Fale Bure den yngre räddar Knut Erikssons äldste son till Norge. Färdriktningen stämmer med Johannes Magni i ”Alla Svears och Göters konungar” men tyvärr inte ressällskapet eller ”omvägen”.

 

Ingmar Bergman en reference-guide av Birgitta Steene.

 

Kritikern Henning Olsson GHT Pseodonymen Fale Bure.

 

Skandia Tidskrift för vetenskap och konst.

Volym 3, s 96 av Svenska Litteraturföreningen

 

Här berättas om att Herse ca. 1250 startade bygget av Bura kloster vid Buraälvens utlopp nära dess utlopp i Buraträsk. Klostret hade 12 munkar och den siste abboten som var av bureätt sändes ut av G I att frälsa lapparna som slog honom med blindhet (förmodligen någon form av starr som gärna drabbar oss äldre även utan trollkunnigt folk i närheten).

 

Bura kloster ligger förståss på en ö i Bureälven i Bureå med utlopp i Bottenviken och i Västerbotten inte i Medelpad. Men sägner om munkar och kloster i Medelpad finns också, t.ex. i namn som Klöstre, Munkbysjön och Orsil.

Det talas också om ett ännu nordligare kloster helgat åt S:t Nicolaus som låg i Vardehus vid Munkefjorden ovisst om på rysk, norsk eller svensk mark på den tiden. Ett långt latinskt brev med den kristna läran sändes av drottning Margareta till lapparne.

 

Erik Tunelds Geografi över Konungariket Sverige 8 upplagan.

 

Sverker låter mörda sin företrädare Knuts barn men den äldste sonen räddas av Fale den unge till Medelpad. Här beskrivs flyktvägen som genom Tiveden, Bergslagen, Dalarna, Helsingland och Medelpad till Norge. Det sägs också att efter det gamla slottet synes sannolikt ännu lämningar på en höjd ½ mil öster om kyrkan. Fel väderstreck och fel avstånd, annars kanske rätt. Nordväst och ½ km stämmer bättre.

 

Sveriges litteratur en överblick vid akademiska föreläsningar av Peter Wieselgren

 

Här återkommer Tunelds klosterbeskrivningar.

 

Laesning för svenska folket. Volym 5-6, s 235.

 

Vid Mora stenar 1 mil söder om Uppsala höll Lagman Torgny sitt tal till Olov Skötkonung som förmådde denne till fred med Olof Haraldsson i Norge. Olov Skötkonng anses vara den som byggde Trefaldighetskyrkan, där Erik den Helige sedermera tros ha dödats av dansken.

Här kommer också några nya data om slaget mellan svenskar och danskar vid Danmark norr Uppsala. Danskarna var under befäl av sin prins Henrik, på mödernet släkt med Inge den gamle av Stenkilsätten. På svenska sidan stod Sverkers son Karl och Fale den äldre. Henrik stupade och danskarna drevs på flykten . Danmarks kyrka byggdes på platsen.

Vid valet av Magnus Eriksson vid Mora stenar, 1319, deltog inte bara herremän utan för första gången också borgare och allmoge.

 

Biografisk, genealogisk och historisk beskrivning över svenske Riksråd, s 175.

 

Här nämns Christoffer Siggesson som var kyrkoherde och bror med översten Johan Siggesson. Den man som gjort Buresläkten så stor skada, när han tog den bok som fanns i den gamla Sköns kyrka och som berättade om Fale den unges bedrifter för att visa den för Johan III. Boken försvann sedan under danskarnas härjningar i Kalmarområdet. Johan Siggesson hade gift sig med Anna Stensdotter av Stäflö och bosatte sig på Svartingstorp, Åby. Båda bröderna adlades av Johan III tack vare sina förfäders meriter som beskrevs i denna Buresläktens Graal.

 

De la Gardiska arkivet eller Handlingar ur det grevliga De la Gardiska arkivet. Volym20, s121.

 

De la Gardie ska ha förmått Thure Wennberg att stå för författarskapet för att ge pjäsen som var mycket vänligt inställd till kungadömet och troheten till kungen mer folklig resonans.

Minne av Kungl. Dramatiska teatern med en repertoar...

Här omnämns den treaktade pjäsen Fale Bure av Thure Wennberg

 

Acta societatis Skytteanae, s 80 av Kungl. Skytteanska samfundet 1985.

 

Johannes Bureus och Johan Skytte var båda Gustaf II Adolfs lärare.

 

Namn och Bygd. Volym 39-41, s 5

Kungl. Gustaf Adolfs Akademien, 1953

 

Documents concerning the life and character of Emanuel Swedenborg. Part 1, s 80.

 

På mödernet härstammar han från Fale Bure. (Vem gör inte det, se förf. Ättetavla).

 

Families lost and found

av Lee Nelson, Marilyn Brown, s 52.

 

Forsknig om familjens historia leder till Fale Bure på 1200 talet

 

The history of Sweden

by Anders Fryxell, s 290.

 

Berättas om Biskop Henrik och kung Erik som med hjälp av Fale Bure den äldre och hans hälsingar ska ha byggt fästet vid utloppet av Aura å.

 

Suomi av Suomalaisen Kirjalisuuden Seura, s 5.

Greve Loevenskiold i skaldekväde vid Kung Adolf Fredriks besök:

 

Helsingarna ledda av Bure, Herses son, gav namn åt Helsingfors, Helsingby och Helsinge kommun.

 

Svensk Historia av Alf Henriksson. Volym 2, s 907.

 

Fale Bure den äldre och den yngre har blivit en not i historien.

 

Samlingar till en beskrivning av Norrland.

Första samlingen om Medelpad. Abraham Abrahamsson Hülphers, s 80.

 

Utdraget talar om likstenen med Fales vapen, som då tydligen ligger på kyrkogården. Skulle det då kanske finnas en chans att lokalisera Fale den unges grav. Observera att i min ättetavla finns den Fale den unge som Leonard Bygdén tror på medan Johannes Bureus Fale den unge ligger fyra generationer längre tillbaka, alltså en farfarsfarfar till Bygdéns Fale den unge.

Bevisen för att Fale och Bure är av samma stam finns kanske inte men håll med om att Johannes Bureus slutsatser är geniala i jämförelse med Leonard Bygdéns. (Se Gruvan).

 

Svenskt biografiskt lexikon av Bertil Boëthius. Volym 30, avsnitt 2, s 353

 

Nordisk Familjebok och konversationslexikon. Volym 7, s 46.

 

Tidskrift för lagstiftning, lagskipning och förvaltning, 1886.

 

Jämten Hembygdas årsbok, 1939, s 147.

 

Chefs - doéuvre du Théàtre Suédois, 1823, s 291.

 

Spelet om Fale Bure i tre akter av De la Gardie.

 

 

Chefs-doéuvre des theatres étrangers

 

Se ovan nu på engelska

 

Mitt Värmland av Sven Stolpe, 1971, s 15.

 

Gustaf III som dramatisk författare, litteraturhistorisk studie, 1894, s 407

 

Berättelser ur svenska historien. Volym 9, s 688.

 

Carl Georg Starbäck, Sven Olaf Bäckström, 1886.

 

Här nämnes Jacob De la Gardies drama.

 

Allgemeine Encyklopädie der Wissenschaften und...Volym 2 und 14, s 295.

 

Här talas med hänvisning till Snorres Heimskringla om striderna mellan norska och svenska kungar om Jämtland och att både Jämtland och Hälsingland hörde under den norske kungen men att Erik Jedvardsson med hjälp av Guttorm Jarl och Lagmannen i Hälsingland Fale den äldre åter tillskansade sig herraväldet över området.

(På tyska och med frakturstil).

 

Shakespear och Sverige intill 1800-talets mitt, s 86.

 

Handlar om Franz Mikaels Franzéns försök att efter Grafström handskriften återigen dramatisera samma historiska händelser som Gillou i vår nutid.

 

Norrlands kyrkliga konst av Henrik Cornell, 1918,

 

Här hänvisas till Johannes Bureus.

 

Extra Posten 1792 – 1795. J. Viktor Johansson 1836.

 

Svenska ättartal. Volym 8, 1892.

 

French paintings,

s 134, Pontus Grate. Nationalmuseum.

 

Burträskmålets grammatik,

Ljudlära av bl.a. greve Carl Thore Mörner och Henrik Munthe, s 77.

Hänvisning görs till Johannes Bureus ”Sumlen”.

 

Saggio istorico su gli scaldi o antichi poeti scandinavi av Jacob Gråberg, s 205.

 

Här nämns Herse Eriksson och sonen Fale den äldre.

 

Sveriges medeltida personnamn. Volym 6, s 11.

Kungl.Vitterhets Historie och... Akademien.

 

Här talas om Medelpad. Joan Fardassons jordförvärv i Nordinggrå 1420 och Paeder Fardasson, Färnbo Uppland, jfr Farthegn som ristaren av Nolbystenen ” Bergsven, Sigfast och Fride reste denna sten över Bure Fader sin” och Nils Farthegnsson som kommer överens med Magnus Eriksson 1327 om kolonisation av området mellan Skellefe och Ule älvar.

 

Allgemeine Physichalische, Historische und Moralische Geographie

Eric Tuneld, 1749, s 361.

 

Berättas sägnen om Byrestad och Erik Knutsson liksom om Herse, klosterbyggaren i Bureå, (Tyskspråkig text).

 

Geschichte der Schwedischen Nation

av Anders Butin, 1767. Volym 1, s 287.

 

Här berättas om Fale den unge och Fale den äldre och Guttorm Jarl.

 

Geschichte Schwedens von den ältesten zeit bis die gegenwärtigen Z...

av Gustaf Heinrich Melin, 1844

 

Berättar om Karl Sverkerson och Knut Eriksson. Sigtunas förstöring av baltiska sjörövare. Sverker den Yngre

och morden på Knuts barn vid Älgarås liksom den undkomne Eriks flykt till Norge med Fale den unges hjälp. Eskil Magnussons brudrov från klostret utklädd som ängel är rätt dråplig.

 

Schwedischen Tragedien, König Birger

av Bernhard von Beskow und Adam Gottlob Oehlenschläger.Volym 3, s 30

 

Fale Bure räddar i drömmen hans son.

 

Eibofolke oder die Schweden an den Küsten Ehstlands und auf Runö.

Volym 1, s 36. Carl Russwurm 1855.

 

Här sägs att kolonisation av Nyland i södra Finland och också Estland med Runö följde i Erik den Heliges ”första korstågs”” spår men att det trots inflyttningen av framför allt hälsingar som namnen Helsingfors, Helsingemalm, Helsingby, Helsingå, Helsing visar, så tyder dialekten på att det förekommit också invandring av västgötar. Birger Jarls ”korståg” något senare med öst -och västgötar ska kanske erinras.

 

Erzählungen aus der Schwedischen Geschichte.

 

Volym 1, s 35. Anders Fryxell.

 

Berättas om striderna mellan Sverker och Eriksätterna om Sveriges krona. Karl Sverkersson kan ha spelat en roll i Erik den Heliges död men går sedan samman med Guttorm jarl och Fale den äldre mot den danske prins Magnus Henriksson. Karl blir kung men mördas sedan på Visingsö av Knut Eriksson. Birger Brosa som Jarl och lagman spelar hela tiden en ledande roll. Drottning Christina söker skydd med sin son hos danska fränder. Knut söker inför sin död försona sig med denne Sverker och Knuts söner bor hos denne på Visingsö men tre av dem mördas av honom i Ålgarås 1205. Erik flyr som sin far tidigare till Norge (Medelpad och Fale den unge nämns inte). Historien upprepas senare, när Erik X dör flyr drottning Rikissa med den lille sonen som senare blev Erik XI till Danmark. Flytten blir svår och sonen blir handikappad (läsp och halt) resten av livet. Sverkerätten är nu utdöd och Birger Jarl tågar in på arenan, gifter sig med Eriks syster och Eriksätten lever den vägen vidare med Magnus Ladulås. Dennes söner Birger, Erik och Valdemar är beryktade genom Håtunaleken och Nyköpings gästabud, Den döde brodern Eriks son Magnus blir kung och Eriksätten lever vidare genom Magnus son Håkan som Margareta unionsdrottningen äktar. Hennes son Erik, som dör ung, blir den siste av sin ätt.

De svåra striderna mot estländarna berörs också. De hemsökte bl.a. kuststäderna. Kongshälla och gamla Sigtuna som förstördes av massiva estländska piratflottor på 5000 man utrustade med hästar. Detta påminner mycket om de ryska flottor som hörjade Bottenvikens kuster 500 år senare 1720-21.

Den siste Sverkerkungen försöker ”kristna” esterna men misslyckas. Det blev istället danskarna med Valdemar Seijr och Dannebrogen som förmår detta.

 

Acta sanctorum. Acta sanctorum maii.

Volym 16, s 188.

 

Här talas om norrlänningarnas och Fale den äldres roll i hämnnadet av Erik den Heliges död.

 

Historie av Danmark

av Perer Frederik Suhm, Abraham Kall, Rasmus Nuerup, 1808,

s 142.

 

Här lyser tydligt igenom tveksamheten om Fale den unges roll i samband med striderna vid Kungslena 1208 och Gestilren 1210. Lagerbring som används som källa säger kanske, kanske inte.

 

Extra Posten 1792-1795.

Studier i 1790-talets svenska press.Volym 2, s 103. Johan Viktor Johansson 1936.

 

Nämns dramat Fale Bure av Jacob De la Gardie publicerat under Thure Wennbergs namn.

 

Allgemeine Encyklopädie der Wissenschaften und Kunst.

Volym 2 ; Volym 14, s 295. J.S Esch, J.SG Gruber, m.fl.

 

Här återberättas historien om Erik Jedvardsson, Jarl Guttorm och Fale Bure den äldre.

 

Uppsala universitets årsskrift 1891. s 17.

 

Innehållet är tämligen givet. Nu slår Leonard Bygdéns tolkning av Fale Bure syndromet, som fått bilda skola ända till nutid, igenom.

Läs avhandlingen ”Den historiska mythen om Fale Bure”, 75 sidor.

 

Arkiv för Nordisk filologi.

Volym 9, s 298, referens se ovan.

 

Överste Mikael Anckarsvärd, minnen från krigsåren 1788-90, s 398.

 

Bibliotheca Kalliliana sive index liborum...

s 282. Fale Bure släktregister, bibl Langebekiana.

 

Biografisaka lexikon över namnkunniga svenska män. 1875.

 

Historisk tidskrift, 1896. Volym 16-17, s 82.

”...den tvivelaktige sagohjälten Fale Bure

 

Historie av Danmark.

Peter Frederick Guhm, 1908 , s 142 se ovan.

 

Archeologia: or miscellaneous tracts relating to antiquity.

Volym 8, s 241.

 

De Bure (intressant namn).

 

Vaka. En polynesisk saga.

 

Bure och fale är polynesiska bostadsformer.

 

Gustaf Emanuel Armfeldt, studier i Armfeldts efterlämnade papper...

 

Greven spelar Fale Bure i ”Sune Jarl ” Toppen!

 

Ny Svensk Tidskrift. 1891.

 

Ur Uppsala universitets matrikel, s 32

 

Där nämns ”Ursprunget till mythen om Fale Bure.”

 

Brev rörande Nya skolans historia.1810-1811, s 287.

Gudmund Leonard Daniel Funck.

 

Bibliografisk översikt av svensk periodisk litteratur.

Aksel Gustav Salomon Josephsson, 1891.

 

Caroli Linnaei. s 44.

Carl von Linné 1891

 

Handbok i Svenska kyrkans historia. s 54

Fale Bure den äldre dras i tvivelsmål...

 

Rasmus Ludvigsson som genealog.

S 9, 1897 av Holger Rosman.

 

Claes Livijns dramatiska förattarskap.

av Marin Mortensen,1911.

 

Drottning Ingegerd eller mordet på Älgarås. Sorgespel i fem akter. I ett första utkast kallat Erik Knutsson.

Handlar om Fale den unges räddning av den blivande kungen Erik.

 

Sveriges dramatiska litteratur fram till 1895. Bibliografi.

Volym 58.

 

Svenskt biografiskt lexikon.

Volym 6. Bertil Boëthius 1926.

 

Bohuslän historia och beskrivning

s 255 av Axel Emanuel Holmberg, Gunnar Brusewitz. 1867.

Här berättas om Danaholmen där en gravhög säges vara medelpadshövdingen Fale den unges grav.

 

Uppsala Universitets matrikel. 1906.

 

Old English poem of the owl and the nigthengale

… manne bure...

… heore bures ende...

Tja, när skrevs den? Inte av Johannes Bureus väl?

 

Svenska män och kvinnor A-B. s 502.

av Oskar Wieselgren, 1942.

 

Epea Pteroenta. The diversions of Purley Volym 2, s 242

av John Horne Tooke, Richard Taylor.

 

Både Bur och Bure förekommer i dessa chaucer engelska verser. Mycket nöje!

 

Kungl. Vitterhets, historie och Antikvitets Akademien.

Månadsblad, s 22. Sjunde årgången,. Volym 3, s 22, 1879.

 

Catalouge des livres de la Bibliothèque de feu M.. de Duc de la Vallière.

Volyme s, s 56.

 

Intressant liturgisk text.

 

Sveriges dramatiska litteratur till 1863. Bibliografi, s 163

G. E. Glimmung

 

Rosicrusian Cosmo – Conception or Mystic Christianity. An elementary Tretease.s129

av Max Heindel

 

Kanske sådana frågor som sysselsatte Johannes Bureus på ålderns höst.

 

More curious then cautious, a survivors adventure through Paradise

av Peter Fraser

Intressant i och för sig att även i Söderhavet orden bure och fare/fale har med möte eller bostad att göra.

Natural view of the natural circumstances of these islands (The Hebrids).

s 56. Robert Heron.

 

An earl of Bure is mentioned.

 

An historical and chronlogical deduction of the origin of commerce. s 167.

 

Här nämns en engelsk flod vid namn Bure.

 

Svenska landsmål och folkliv.

Volym 127. Volym 330, s 113. 2004.

 

Hänvisning till Bure - ätten En handskrift i Kungl. Biblioteket.

Släkthistoriskt forum 4 s 15-16. Håkan Skogsjö, 1985.

 

Middle English Dictionary B2.

Volym 19, s 669. Hans Kurath.

 

Orden fale och bure som bestämning för lokal och /eller tid.

 

Göteborgs universitet. Historiska institutionen. Meddelanden.

Utgåva 36 s 300. 1988.

 

Tyvärr är Leonard Bygdén fortfarande det aktuellaste i Fale Bure forskning som bjuds göteborgarna.

 

Vid Bristningsgränsen. s 23, 1981

 

Stina flyttar 1783 åter från Vide för att förestå hushållet på godset Brantshamra i Vassunda, där överjägmästare Anders Fale Bure residerar. Birger Sjöberg Sällskapet.

 

Norges Historie under Kong Harald Haarfeyer og hans mandlige...

Volym 3 s, 235. 1823.

 

Norge är ett land som är stolt över sin historia och bevarar med stolthet sina sägner. Sverige är motsatsen man utplånar sin historia och förföljer de som berättar om svenska sägner. Allt ska vara skriftligt bekräftat från en tid då skrift var lika sällsynt som tystnad idag. Vi måste hjälpas åt att ändra detta till det rimliga och bättre.

Här berättas den korrekta historien om Kung Erik och Fale Bure den unge.

 

Mémoires sur la langue celtic.

Volym 1. s 229. Jean Baptiste Bullet.

 

Inga bra assocationer i det celtiska språket : Kadaver och illgärnings män?

 

Bibliotheca Historica Svea-Gothica.

s 170. Carl Gustaf Warmholtz. 1967.

 

Nicolaus Casström nämns.

 

Lateinisch deutsch und Deutsch- Lateinisch Handlexikon.

Fale i rumsbetydelse, felmarkering durch i stället för bur

 

Kort historia över Kungl. Biblioteket i Stockholm.

s 26. Magnus von Celse.

 

Johannes Bureus tid som Kungl Bibliotekarie nämns.

 

Vårt svenska språk.

Nysvensk grammatik i utförlig framställning, s 297. Adolf Noreen,1918.

 

Som exempel på fornsvenska anges Fale Bure; fsv Fardhe av Fardaegn.

 

Acta Bibliotheca Regeae Stockholmienses.

Utgåvor 1-3, s 45.

 

Bureus stigande ryktbarhet förklaras.

 

Bidrag till Helsingfors stads historia.

Volym 1-2. Petrus Norman.

 

Skrifter

Landsmålsarkivet i Lund

Författaren i ämbetet, s 53.

Bo Bennich- Björkman

 

Ära och Minne.

Studier i ett motivkomplex i 1700-talets litteratur.

s 204. Sven Delblanc.1965

 

Nordisk kontakt.

s 896. Nordic Council.1970

 

Äldre utändska målningar.

Jacob De la Gardie

 

Teaterscen i ett gravkor, Fale Bure.

Nationalmuseum. 1872 teaterst. Karl XV.

 

Historia Litterarum. Utgåvor 10-11, s 65.

Marie Christine *Skuncke.

 

Fale Bure labelled ´original´ from German tales of military discipline.

*det namnet har en historia att berätta. Varför inte berätta den.

Tre stormän Blix den vise, Modda den rike och Skanke den tappre stod i tur att avrättas vid Kristian II:s blodbad i Stockholm 1520 men bröt sig ut ur spjutgården och flydde till Jämtland och deras släkter lever än idag. (En av dem dr Blix var min läkare ett tag.)

 

Dagbok över en resa genom Norrland 1758

av Abraham Abrahamsson Hülphers

 

Detta är en rik källa för fornforskaren. Här berättas om Bureå och dess kloster.

 

Historia över förhållandena mellan Sverige och Norrige

av Gustaf Abraham Silverstolpe, 1823.

 

Här berättas om Fale Bure, länsherren i norr som samlar hälsingar, jämtar och västerbottningar, som slår den danske Magnus, Eriks mördare. 

 

I Sveriges kyrkor. Konsthistoriskt inventarium, Närke.

1939 av Sigurd Curman

 

Här nämns i samband med en sten av sandsten  försedd med ett stort kors och div. emblem den ”mytiska gestalten” Fale Bure.

 

Sockenbeskrivningar från Hälsingland 1790-1791

av Fredric Adolf Ulric Cronstedt (greve) 1961

 

Där sägs ” under Fåle Bures anförande 1156”.

 

Documents concerning the life and character av Emanuel Swedenborg.

Volym 1 av R. L.Tafel.

 

Anm Swedenborg var på mödernet av buresläkt.

 

Acta philologica Scandinavica

Rask Oerstedt fondet Dansk Sprog- och Litteratur selskab, 1942

 

redogör för Fale den unge och Fale den äldre.

 

Maamme kirja

Zacharias Topelius och Vesa Mäkinen, 1982

 

Här nämnes Fale Bure.

 

K.J. Hagfors

av Margit Åström, 1972

 

Guttom Jarl och Fale Bure nämns.

 

Allgemeine Enzyklopädie der Wissenschaften und Künste

av Johann Samuel Ersch och Johann Gottfried Gruber, 1992

 

Likaså.

 

Billeder af Nordens historie

Povl Frederic Barfood 1874

 

”om end den Fale Bure , som et sagn lader...”

 

The companion guide to the North Island of North Zealand

av Errol Brathwaite

 

Berättar att orden fale och bure har sin rot i maori språket och betecknar olika typer av byggnader. På Fidji bures och på Samoa fales: stora ovala och byggda med upprättstående pålar.

 

Bulletin de la Société de l´histoire de l´art francais

Nämner une Église gothique á Fale Bure.

 

Årsskrift 1932

Svenska Turistföreningen

 

C.H. Nyström berättar om Bure kloster vid Bureälvens mynning. Lektor Fale Burman i sina anteckningar om sina vandringar i Jämtland.

 

Swedish contributions to the American freedom

 

Axel Fale Bure kapten i franska armen, deltog förmodligen i erövrandet av Minorca och belägringen av

Gibraltar och senare i frigörelsen av nuv USA.

 

Report

Fiskeristyrelsen med Statens fiskeriförsök, 1950.

 

I rapporten, som handlar om sötvattensfiske, nämns floden Bure samt Fale Burmans jämtländska vandringar.

 

The earth and its inhabitants, the universial geography

av Elise Reclues m.fl.

 

Talar om fyndigheter av ädla metaller i bl.a. Buredistriktet i Senegal på Afrikas västkust.

 

Sveriges ridderskaps och adelskalender.

Sten Rigedahl

 

 

 

 

 

<< Tillbaka till startsidan

 

 

 

 

 

Copyright © 2009 FaleBure.se

 

Mail:   webbansvarig(at)falebure.se