Buresläkten i Finnmarken

 

Den södra delen av Nås Finnmark bröt sig 1748 ut och bildade egen socken och kallade sig Säfsnäs. Församlingen kom att ingå i Grangärde pastorat. Grangärde klingar bekant ur vår litteraturhistoria.

 

”Jag har skurit ett pilspö där ormarna paras,

i skäret vid Lasso i torsnattens månljus,

och lärt mig en vissling som Karigos svalas

i dalen där Ramnåsen stupar mot Kanga”.

 

Vår sagesman som finnmarksexpert är bureättlingen Erik Nord av Säfsensläkt, som själv rörmockare skämtsamt säger sig ha ärvt anlaget efter Sveriges förste rörmockare, nämligen Anders Bureus, lantmäteriets fader. Mannen som drog den första vattenledningen till staden mellan broarna i rikets huvudstad med pumpverkets vattenhjul placerat i Norrström. Han var annars mest berömd för att på Gustav II Adolfs order med hjälp av en armé unga lantmätare, som han utbildat, ha kartlagt hela Sveriges land.

 

Den nationalfinske studenten senare lektorn i finska vid Helsingfors universitet Carl Axel Gottlund, Finnmarkens apostel, besökte 1821-22 dessa finnmarker och förde dagbok om den ursprungligt finska befolkningen som kom i omgångar från 1500-talet undan hunger, krig och förföljelse i Finland, då östra delen av konungariket Sverige, till de stora skogarna i Värmland och Dalarna och odlade råg där med användning av svedjebruk. Gottlund var särskilt intresserad av de finska namnen och påstod att Burenamnet som han stötte på var en försvenskning av det finska Puroinen. Ett inte särskilt troligt antagande.

 

Erik Nord antar i stället att Bure släktgrenen kommit från väster. En möjlig orsak till en norsk invandring i skogslandet var de omvälvningar som skedde i Norge allteftersom landets styrelse centraliserades till kunga- makten. Namnet Herse som återfinns som antaget förnamn hos de tidigast kända buresläkts medlemmarna var istället en titel som betydde hövding eller härskare. Hövdingar som före Harald Hårfagre (850 - 933), Norges enare, var helt fria ”småkungar”. Under Harald underställdes hersen både jarl och konung. Magnus Lagaböter bytte denna titel mot baron och ämbetet avskaffades helt 1308.

 

Detta kan förklara att en gren av bureätten fann skydd i de stora skogarna. Värmland och Dalsland var norska marker under Harald på den tiden.

En parallell är kanske när företrädarna för släkterna Skunk (den tappre), Blix (den vise) och Odda (den rike) bröt sig ut ur spjutgården och tog sin tillflykt undan Stockholms blodbad i de jämländska ödemarkerna.

Hur som helst om Buresläkten i Säfsnäs vet Erik att den förste dittills kände hette Mats Larsson Bure men vem var dennes far som tydligen hette Lars? Svaret får Erik i Stockholms stads herdaminne som talar om att kyrkoherde Lars Engelbertsson Bure (1573-1612) på Gråmunkeklostret (Riddarholmsförsamlingen) var far till bl.a. Lars och Cecilia.

Cecilia gifte sig med Georg Stiernhielm, den svenska poesins fader. Lars blev alltså svåger till Georg och därmed förklaras en historia som Erik grubblat över. Det hade sagts att det funnits i släkten ett förstoringsglas med skaft och etui i trä med årtalet 1672 ingraverat, Georg Stiernhielms dödsdag. Relikten finns verifierad i teckning och foto av Raä. Georg hade således gett detta till svågern. Det berättas att Stiernhielm varit nära att bli dömd för trolleri när han använde förstoringsglaset. Kännedom om sådana var begränsad på den tiden och vidskepelsen stor. Anklagelser för trolldom var livsfarliga. Vi minns 1700-talets häxprocesser.

Inte nog med detta nu visar det sig att Dan Anderssons, denne vildmarksdiktares, mor är just av denna buresläkt från Säfsen och i förlängningen kanske från norsk hersesläkt.

Göran Greider en sentida finnmarksforskare som följt Dan Anderssons rötter talar om den i äktenskapet undanskymda moderns begåvning i sång och musik, något som sonen ärvde. En av våra stora nationaldiktare är alltså av Buresläkt.

Erik Nord gör en intressant utvikning när han nämner att Jonas Bureus (lagskrivaren) gift med Anna Bagge af Boo vilar i minnesköldska graven i Almunge. Hennes syster Elisabeth var gift med brodern Olov, Gustav II Adolfs livmedikus och planläggaren av städerna runt Bottenviken.

Magnus Minneskölds anfader var den bekante Folke Filbyter (Millesstatyn Folkungabrunnen i Linköping) och släkten kom  att ha några jarlar och kungar i släktträdet.

En liten notis i Erik Nords ättetavla ,som berör oss, är anteckningen om att Fale den unge och den blivande kung Erik X vid flykten från Älgarås 2005 till Byrestad och senare Norge stannade till på Faleholmen i sjön Skagern i Tiveden norr om Vättern.

Sten Rigedahl

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Copyright © 2009 FaleBure.se

 

Mail:   webbansvarig(at)falebure.se

 

 

 

Medelpadska festspel

av Sten Rigedahl

 

Stenarna talar

 

Biografier 

 

Lättläst

 

Gruvan

 

Press

 

 

            Länkar            

 

► Norra Berget i

    Sundsvall

                                 Sundsvalls kommun

 

Medelpadsakademin

 

Svensk historia

 

Bureå hembygdsför-

    ening

 

Medelpads   

   forminnesförening

 

Free counter and web stats